Blädag,och saknar min man

Vissa dagar är helt enkelt bara BLÄ. Har vaknat på fel sida idag, faktiskt bokstavligt talat FEL sida, legat inknödd mellan 2 goa rara barn som trängs, jag hamnar på den lilla kullen i mitten och det är INTE skönt. 3 st på 90 cm är trångt och detta har pågått i ett par månader. Detta leder till ont i rygg, nacke, huvud, dåligt humör och noll tålamod, kasst väder på det oxå spär på allt.
Usch vad jag gnäller...

Jag är ändå tacksam för:

Att mina barn för tillfället leker ihop utan att vara ovänner.
Att vi är ganska friska
Att jag har ett jättebra intressant jobb
Att jag har underbara barn (fast de trängs)
Att jag har en underbar man som jag sällan hinner umgås med för tillfället (saknar...)

Jag hoppas:

Att Obama är lika vettig som han verkar
Att vi får fortsätta vara friska
Att maken kan jobba lite mindre så vi kan kramas lite mer
Att situationen i Gaza lugnar ner sej
Att min träningsmotivation snart kan infinna sej
Att jag någon natt kan få sova åtminstone 3 timmar i sträck