En kort sammanfattning av min helg alltså:
Först var det ju då Idol, som blivit ett måste varje fredagskväll, och jag har ju faktiskt följt alla säsongerna. Jag vet inte vad jag skall säga om denna hysteri ang den lille mjölbyponken. Jag tycker inte han är snygg (fast han kanske ser rätt ball ut??), han sjunger surt och har ingen vidare utsrålning, fast lite charmig är han väl. Men att tonårstjejerna vrålar värre än fansen till Elvis och Beatles övergår mitt förstånd. Kanske vill de ha uppmärksamhet och synas i TV, vad vet jag. Det var rätt att han åkte iallafall, det var inte en dag för sent.
Jobbat har jag gjort, totalt 20,5 timmar på två dagar är inte illa pinkat. Det har vart en oki helg ur jobbsynpunkt, förutom lite strul så har allt flutit på.
Godis har jag ätit, barnen oxå och det var gott.
Igår kväll ringde en klasskompis från låg/mellanstadiet som jag alltså inte pratat med på 24 år. Hon hade hittat mej nånstanns på nätet och letat upp telefonnumret och tagit mod till ej att ringa-strongt. Det hände saker runt henne i barndomen som var så otroligt fruktansvärt och hemskt, och allt detta har jag bara hört på omvägar och flera år efter att jag bytt klass och skola, så när hon ringde fick jag nästan tunghäfta. Vi pratade i över en halvtimme och gud vilken tjej att orka ta sig igenom allt och fortfarande stå med fötterna på jorden, jag är grymt imponerad. Vi skall försöka hålla kontakt eftersom hon bor i en stad inte allt för långt bort.
Idag är jag så otroligt tacksam för att jag har haft en trygg uppväxt med kärleksfulla föräldrar och underbara syskon. Att jag alltid haft familj och vänner som stöttat mej vid kriser och alltid haft någon att vända mej till när livet vart surt. Det är inte alla som har.
Kram
Först var det ju då Idol, som blivit ett måste varje fredagskväll, och jag har ju faktiskt följt alla säsongerna. Jag vet inte vad jag skall säga om denna hysteri ang den lille mjölbyponken. Jag tycker inte han är snygg (fast han kanske ser rätt ball ut??), han sjunger surt och har ingen vidare utsrålning, fast lite charmig är han väl. Men att tonårstjejerna vrålar värre än fansen till Elvis och Beatles övergår mitt förstånd. Kanske vill de ha uppmärksamhet och synas i TV, vad vet jag. Det var rätt att han åkte iallafall, det var inte en dag för sent.
Jobbat har jag gjort, totalt 20,5 timmar på två dagar är inte illa pinkat. Det har vart en oki helg ur jobbsynpunkt, förutom lite strul så har allt flutit på.
Godis har jag ätit, barnen oxå och det var gott.
Igår kväll ringde en klasskompis från låg/mellanstadiet som jag alltså inte pratat med på 24 år. Hon hade hittat mej nånstanns på nätet och letat upp telefonnumret och tagit mod till ej att ringa-strongt. Det hände saker runt henne i barndomen som var så otroligt fruktansvärt och hemskt, och allt detta har jag bara hört på omvägar och flera år efter att jag bytt klass och skola, så när hon ringde fick jag nästan tunghäfta. Vi pratade i över en halvtimme och gud vilken tjej att orka ta sig igenom allt och fortfarande stå med fötterna på jorden, jag är grymt imponerad. Vi skall försöka hålla kontakt eftersom hon bor i en stad inte allt för långt bort.
Idag är jag så otroligt tacksam för att jag har haft en trygg uppväxt med kärleksfulla föräldrar och underbara syskon. Att jag alltid haft familj och vänner som stöttat mej vid kriser och alltid haft någon att vända mej till när livet vart surt. Det är inte alla som har.
Kram
Mina älsklingsungar!
Tilda